I recipient eller vattenförekomst

Verksamhetsutövaren behöver skaffa sig kunskap om sin recipient genom att mäta relevanta parametrar/ämnen vid rätt tidpunkt och på rätt sätt.

Vilken kunskap krävs?

Enligt kunskapskravet (2 kap. 2 §) i miljöbalken är den som bedriver en verksamhet skyldig att skaffa sig kunskap om verksamheten för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Det innebär att verksamhetsutövaren förutom att utföra egenkontroll i utgående vatten har ett ansvar att skaffa sig kunskap om hur utsläppen från verksamheten kan påverka recipienten.

En del verksamheter har ingen recipientkontroll utan mäter endast i utgående rör men enligt 6 § i egenkontrollförordningen (1998:901) är alla anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter skyldiga att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Verksamhetsutövaren kan då ta fram ett förslag på recipientkontroll i samråd med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten kan begära en undersökning som behövs för tillsynen (enligt 26 kap. 22 § miljöbalken).

En bra övervakning ger viktig kunskap för verksamhetsutövaren om aktuell miljöpåverkan vilket i sin tur ger goda möjligheter att utvärdera verksamheten och utveckla miljöarbetet.

Det finns ingen generell regel för hur omfattande egenkontrollen ska vara. Bedömning görs utifrån det enskilda företagets miljöpåverkan, villkor i tillstånd och de eventuella risker som kan uppkomma i verksamheten.

Vad ska mätas?

Verksamhetens kontroll i recipienten ska omfatta de ämnen och parametrar som bäst beskriver de miljöproblem som verksamheten kan orsaka med sina utsläpp. Kvaliteten på vattenmiljön beskrivs främst genom de biologiska kvalitetsfaktorerna. Recipientkontrollen kan till exempel för ett lantbruk innebära att undersöka kiselalgsamhället och att mäta halterna av näringsämnen och bekämpningsmedel i de omkringliggande vattendragen. Halterna av näringsämnen och bekämpningsmedel ger en ögonblicksbild medan en analys av kiselalgsamhället återspeglar förhållandena i vattendraget under en längre period, upp till flera månader före provtagningen. Kiselalger kan även användas som miljögiftsindikator genom att andelen deformerade skal ökar vid påverkan.

Exempel på parametrar/ämnen

I tabellen nedan finns de parametrar/ämnen som bäst visar på olika former av påverkan och därför är mest lämpliga att mäta. Ämnen markerade med * är Kvalitetsfaktorer /parametrar enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter.

Påverkan

Näringsämnen

Organiskt material

Försurande ämnen

Miljögifter

Vattendrag

Kiselalger*

Vattenkemi, näringsämnen*

Bottenfauna* 

Vattenkemi, organiskt material

Kiselalger*

pH*, alkalinitet

Prioriterade ämnen*, särskilda förorenade ämnen (SFÄ)*

Sjö

Växtplankton*, klorofyll a*

Vattenkemi, näringsämnen*

Bottenfauna*

Vattenkemi, organiskt material

Kiselalger*

pH*, alkalinitet

Prioriterade ämnen*, särskilda förorenade ämnen (SFÄ)*

Kustvatten

Växtplankton*, klorofyll a*

Vattenkemi, näringsämnen*

Bottenfauna*

Vattenkemi, organiskt material

Prioriterade ämnen*, särskilda förorenade ämnen (SFÄ)*

Nytt verktyg

En mer utförlig tabell som visar kopplingar mellan miljöproblem och olika parametrar/kvalitetsfaktorer har tagits fram inom ramen för detta projekt av Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Tabeller: Kopplingen mellan miljöproblem och parametrar/kvalitetsfaktorer (PDF)

Läs mera om tabellen på vår sida om Ekologisk status (ej SFÄ)

Var ska verksamhetsutövaren mäta?

Även om det finns en tydligt definierad utsläppspunkt är det svårt att enbart utifrån upp- och nedströmspunkter bedöma hur recipienten påverkas. Föroreningar kan transporteras långt och ge effekter i andra delar av vattensystemet. Det är viktigt att utreda hur föroreningarna sprids i systemet och var påverkan sker. Finns det till exempel reproduktionsområden i närheten eller ackumulationsbottnar nedströms? Då är det kanske där verksamhetsutövaren ska mäta.

Tänk även på att recipienter har olika egenskaper och är olika känsliga för föroreningar samt att flera verksamheter, som var för sig har relativt liten påverkan, tillsammans kan utgöra en betydande påverkan på recipienten.

Läs mer om provtagningspunkter och provtagningsfrekvens.

Vattenkartan i VISS

I VISS går det att se vad som redan mäts i den aktuella recipienten. Använd zoom-verktyget för att hitta aktuell recipient.

Vattenkartan i VISS

SMHI:s vattenwebb

På SMHI:s Vattenwebb finns en mängd olika produkter som möjliggör visualisering och nedladdning av observationer, modelldata och register gällande sjöar, vattendrag och kustområden i Sverige. SMHI har bland annat tagit fram hydrologiska modeller som kan användas för att räkna på spädningsförhållande i recipienten vid olika flöde. SMHI har även tagit fram ett analys- och scenarioverktyg för övergödning i sötvatten där det går att utforska hur förändrad belastning i olika områden påverkar belastningen i ett annat område.

Vattenwebb, SMHI

När ska man mäta?

Representativiteten, i tid och rum, hos provpunkterna är också en viktig fråga när provtagningspunkterna tas ut. Kraven på egenkontroll gäller för verksamheten generellt och ska avse kontroll både under normal drift och vid hög belastning. Det som ändrats i och med att alla vattenförekomster har fått miljökvalitetsnormer är att vi nu utgår från vad vattnet tål. Därför bör verksamhetsutövaren inte bara mäta när det är medel- eller högvattenföring utan det är viktigt att även få med perioder med låga flöden när utsläppen kan få större påverkan.

Många parametrar varierar under året så det är viktigt att mätningarna sker vid samma tidpunkt/tidpunkter varje år.

Rekommendationer för lämplig tid för provtagning och lämplig provtagningsfrekvens finns i vår tabell som visar kopplingar mellan miljöproblem och olika parametrar/kvalitetsfaktorer

Tabell: Kopplingen mellan miljöproblem och parametrar/kvalitetsfaktorer (PDF)

Hur ska verksamhetsutövaren mäta?

För att kvaliteten på övervakningen och kontrollen ska bli rättvisande och korrekt måste den utföras på ett kvalitetssäkert sätt.

Genomförande av recipientkontroll

Recipientkontrollen kan genomföras samordnat eller i egen regi. Samordnad recipientkontroll utförs av flera verksamhetsutövare tillsammans. Det sker ofta genom ett vattenråd eller ett vattenvårdsförbund där medlemmarna gemensamt bekostar ett kontrollprogram för recipienten. Som tillsynsmyndighet kan vi kräva att verksamhetsutövaren ska ha recipientkontroll (enligt 6 § förordning 1998:901 om verksamhetsutövares egenkontroll). Om verksamhetsutövaren vill utföra kontrollen i egen regi eller samordnat kan tillsynsmyndigheten inte styra. Däremot kan tillsynsmyndigheten påpeka fördelarna med att genomföra kontrollen samordnat.

Samordning medför ofta lägre kostnader och effektivare hantering av provtagning, analyser och bearbetning. Ett samordnat program ger dessutom i regel bättre information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet än vad enskilda recipientkontrollprogram gör.

Det är viktigt att påpeka att enbart ett medlemskap i ett vattenråd eller vattenvårdsförbund inte räcker för att uppfylla egenkontrollförordningen. Om verksamhetsutövaren väljer att gå med i den samordnade recipientkontrollen ska varje station vara motiverad i kontrollprogrammet så att det går att utläsa syftet med stationen och vilken/vilka verksamheter som är kopplade till densamma.

Egenkontroll – i närmaste recipient/vattenförekomst- utifrån aktuella utsläppspunkter

Länsstyrelsen i Västernorrlands län- föreläggande om påverkansanalys och förslag till recipientkontroll

Länsstyrelsen förelägger …(Bolaget)… att genomföra en påverkansanalys för sitt utsläpp till vatten och med utgångspunkt från resultatet av påverkansanalysen föreslå hur verksamhetens på verkan på recipienten ska följas upp.

Av påverkansanalysen ska belastning från näringsämnen framgå samt vilka särskilt förorenande ämnen, prioriterade ämnen och andra potentiella miljögifter som släpps ut till vatten. I påverkansanalysen ska belastningen av utsläppen från Bolaget sättas i relation till recipientens status. Särskilt ska framgå om bolagets utsläpp riskerar att bidra till att miljökvalitetsnormen för den eller de vattenförekomster som berörs av utsläppen inte uppnås eller om ekologisk och/eller den kemiska statusen riskerar att försämras. Det ska även framgå om utsläppen riskerar att bidra till att statusen för underliggande kvalitetsfaktorer avseende ekologisk status riskerar att försämras.

Påverkansanalysen ska även redovisa hur stort geografiskt område som påverkas av Bolagets utsläpp. I redovisningen ska det ingå kartbilder med spridningsplymer.
Rapport med påverkansanalys och förslag till recipientkontroll ska vara länsstyrelsen till handa senast den (datum).

Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken.

Läs mer

Vill du veta mer om kvalitetsfaktorer? På Havs- och vattenmyndighetens webbplats finns mycket att hämta.

Hur är miljökvalitetsnormerna uppbyggda? HaVs webbplats

Det är möjligt att teoretiskt beräkna koncentrationen av ett utsläpp i en recipient. Vi har tagit fram ett exempel på hur du kan räkna.

Beräkning av koncentration i recipient (PDF

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.