Meny
Meny
Nu har verksamhetsutövaren inventerat, sett över sina kemikalier och processer, mätt sina utsläpp med mera. Det är tydligt att det finns en påverkan av verksamhetens utsläpp till vatten. Då är det dags för skyddsåtgärder.
Verksamhetsutövaren bör vidta åtgärder om:
Verksamhetsutövaren ska då föreslå och genomföra åtgärder. Inom respektive bransch finns det oftast kunskap om vilka åtgärder som är möjliga. Enklare åtgärder kan exempelvis vara att arbeta med optimering av driftsförhållanden.
Tillsynsmyndigheten får inte förelägga om att vidta åtgärder om utsläppshalter eller utsläppsmängder är reglerade i tillståndet och verksamheten uppfyller villkoren. Tillsynsmyndigheten får inte heller förlägga om att exempelvis installera viss reningsutrustning eller förelägga om införandet av nya rutiner om teknik och rutiner redan finns beskrivet i ansökan och tillstånd. Det som har omfattats av prövningen har rättskraft enligt 24 kap. 1 § miljöbalken och kan därför inte omfattas av förelägganden enligt 26 kap. 9 § miljöbalken.
Möjligheterna för tillsynsmyndigheten att förelägga om åtgärder är därför relativt små. Tillsynsmyndigheten kan dock gå vidare i processen på annat sätt.
För att uppnå en god kemisk ytvattenstatus i Orlången vad gäller PFOS anger Havs- och vattenmyndigheten ett gränsvärde på 0,65 ng/l som årsmedelvärde (HVMFS 2015:4). Denna låga halt motiveras av EU eftersom PFOS är starkt bioackumulerande, vilket innebär att även låga halter i vatten kan ge mycket höga halter högre upp i näringskedjan. Statens Geotekniska Institut (SGI) har tagit fram
förslag på riktvärde för PFOS i grundvatten i förorenade områden på 45 ng/l.
Frågan är om mängdvillkor för utsläpp, som bolaget anfört, i större utsträckning säkerställer en väl fungerande rening med så låga utsläpp som möjligt till recipient med hänsyn till den verksamhet som nu är aktuell. Av bolagets ansökan framgår ett antal olika alternativ för behandling av vatten från anläggningen. Bolaget har anfört
att det enda rimliga alternativet ur kostnadssynpunkt är den nuvarande behandlingen men anför samtidigt att de redovisade kostnaderna för de olika presenterade alternativen inte är exakta. Miljöprövningsdelegationen anger i sitt beslut att flera
av de presenterade alternativen för behandling av vattnet skulle kunna vara möjliga att genomföra för att effektivt minska utsläppen till en rimlig kostnad men att det krävs ytterligare utredning.
Kostnaden för att uppfylla hänsynsreglerna ska vara motiverad ur miljösynpunkt. Detta innebär att proportionen mellan den nytta för människors hälsa och miljön som skyddsåtgärden eller försiktighetsmåttet medför inte får vara orimlig med hänsyn till de kostnader som åtgärderna föranleder. Det är verksamhetsutövaren
som ska visa att kostnaden för en åtgärd inte är miljömässigt motiverad eller att den är orimligt betungande (prop. 1997/98:45, del 1, s. 232). Mark- och miljödomstolen bedömer att den kostnadsökning som de provisoriska villkoren P1 och P2 medför inte är orimlig, i synnerhet som dessa bara gäller under en begränsad tidsperiod.
Länsstyrelsen förelägger (Bolaget) om nedanstående försiktighetsåtgärder. Föreläggandet sker med stöd av 26 kapitlet 9, 21 och 22§§ och 2 kapitlet 3 § miljöbalken.
1. För utsläpp av PFOS från kolfilteranläggningarna gäller begränsningsvärdet 50 ng/l som årsmedelvärde per kalenderår fr.o.m. 2018 och tillsvidare. Värdet ska beräknas som ett årsmedelvärde för det renade vattnet från båda kol-filteranläggningarna, inte för varje anläggning var för sig.
2. Driften av reningsanläggningarna ska optimeras genom utförliga drift- och skötselrutiner med tät kontroll av kolets mättnadsgrad med avseende på PFOS. Redovisning av dessa drift- och skötselrutiner ska ske till Länsstyrelsen senast den 1 mars 2018.
3. Ett förslag till nytt kontrollprogram för PFOS-anläggningen ska upprättas och redovisas till Länsstyrelsen senast den 1 mars 2018. Kontrollen ska omfatta:
a. På vilket sätt och hur ofta kolet ska kontrolleras samt förslag till riktvärde (både parameter och halt) för när kolet ska bytas.
b. Alla provtagningspunkter, provtagningsmetod, provtagningsfrekvens, analyser och rapporteringsrutiner ska framgå.
c. Provtagningspunkter ska finnas före båda reningsanläggningarna, efter varje enskilt kolfilter samt på det samlade vattnet till och från dagvattendammsystemet. Inkommande och utgående vatten från reningsanläggningarna ska tas som flödesproportionella månadssamlingsprov så att man kan beräkna vilken mängd PFOS och PFAS som tillförs dammsystemet och vilken mängd som renas i PFOS-anläggningen. Den sista punkten från dagvattendammsystemet, punkt D-A14, ska vara flödesstyrd och visa det totala utsläppet från området.
d. PFAS (summa 11) analyseras vid inlopp och utlopp till kolfilteran-läggningarna samt i punkt D-A14. I normalfallet analyseras enbart PFOS/PFOA mellan de olika filterstegen.
e. Analysresultat, flöden och mängder ska redovisas till Länsstyrelsen kvartalsvis inom två månader efter kvartalets slut.
4. Möjligheterna att sanera åtminstone jordvallen intill brandövningsplasten genom jordtvätt ska utredas ytterligare, i enlighet med åtgärdsutredningens förslag. I ett första steg ska detta göras genom förtätad provtagning av jord-vallen med bestämning av jordartssammansättning samt analys av PFAS-föreningar och TOC. Denna utredning ska redovisas senast den 1 juni 2018.
Åtgärder i VISS
I VISS finns Vattenmyndigheternas förslag på möjliga åtgärder som kan genomföras på vattenförekomstnivå för att uppnå god status. Vissa åtgärder är mer generella medan andra pekar mot någon viss typ av verksamhetsutövare. Åtgärderna är inte juridiskt bindande utan exempel på vad som kan genomföras för att förbättra vattenkvaliteten och uppnå normerna i vattenförekomsten. Det går också att se vilka åtgärder som redan är genomförda. Om tillsynsmyndigheten vill arbeta i projektform på vattenförekomstnivå, kan det vara intressant att börja här. Tillsynsmyndigheten kan också ge inspel till sitt beredningssekretariat om andra åtgärder som kan vara skäliga att genomföra, eller som redan har genomförts.
Åtgärder i VISS, Vatteninformationssystem Sverige
1 januari 2019 genomfördes förändringar i 2 och 5 kap. miljöbalken som innebär att rimlighetsbedömningen förändrats när det gäller MKN vatten. Begreppen ”otillåten försämring” och ”äventyrar” har införts.