Otillåten försämring och äventyrarbegreppet

Ny lagstiftning från 1 januari 2019 gör att verksamhetsutövaren har fått högre krav på att redovisa sin påverkan av vattenmiljön på kvalitetsfaktornivå. Skälighetsbedömningen (2 kap. 7 § miljöbalken) har förändrats när det gäller miljökvalitetsnormerna för vatten. 5 kap. miljöbalken har kompletterats med ytterligare bestämmelser. Två begrepp är nu aktuella:

  • Otillåten försämring av vattnets status.
  • Äventyrande av MKN.

Otillåten försämring

En otillåten försämring av ekologisk status gäller på kvalitetsfaktornivå och innebär att vattenkvaliteten inte får försämras med en klass (exempelvis från god till måttlig). Detta gäller även om försämringen av kvalitetsfaktorn inte leder till en försämring av klassificeringen av ytvattenförekomsten som helhet. Om den aktuella kvalitetsfaktorn redan befinner sig i den lägsta klassen, dålig status, ska varje försämring av denna kvalitetsfaktor anses innebära ”en försämring av statusen”, alltså en otillåten försämring.

En otillåten försämring av kemisk status gäller på parameternivå om försämringen går från “god” kemisk status under gränsvärdet, till “uppnår ej god” kemisk status över gränsvärdet. Det är även en otillåten försämring om halterna ökar när statusen bedöms som “uppnår ej god” kemisk status för en parameter. Här görs bedömningen med utgångspunkt i den kvalitet som vattenförekomsten redan har utifrån aktuell information.

Begreppet äventyrar

Äventyrarbegreppet handlar om hur verksamheten eller åtgärden påverkar förutsättningarna att följa en miljökvalitetsnorm som den aktuella vattenförekomsten ska ha vid en viss angiven kommande tidpunkt. Äventyrarbedömningen görs alltså i förhållande till den status eller potential som ska uppnås på sikt.

En tillkommande förorening i ett vatten som redan har god ekologisk status och, om verksamheten tillåts, kommer att fortsätta att ha god ekologisk status innebär inget äventyrande.

Uttrycket ”äventyra” markerar att det handlar om att se till att verksamheten eller åtgärden inte innebär ett allvarligt hot mot möjligheterna att uppnå rätt kvalitet i vattenmiljön. Att äventyra innebär att medvetet ta en så stor risk att den inte kan betraktas som acceptabel när det gäller möjligheten att uppnå rätt vattenkvalitet eller tillåta att möjligheten att uppnå rätt vattenkvalitet lämnas åt slumpen.

Länsstyrelsen Västernorrland har tagit fram kriterier för bland annat begreppet “äventyrar”.

Länsstyrelsen Västernorrlands kriterier

Vad innebär detta för tillsynsmyndigheten?

För dig som tillsynsmyndighet är det viktigt att ta hänsyn till de nya begreppen när du granskar verksamheter och åtgärder som påverkar vattenmiljön. Du måste se till att verksamhetsutövaren vidtar de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som krävs för att förhindra att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller äventyrar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen. Bedömningen ska grunda sig på verksamhetens redovisning av sina utsläpp och dess effekter i vattenmiljön.

Utredningen av en viss verksamhets eller åtgärds påverkan måste ange hur relevanta kvalitetsfaktorer/parametrar riskerar att påverkas i nutid och om det finns risk för en otillåten försämring. Utredningen måste ange hur vattenförekomstens status eller potential riskerar att påverkas i framtiden. Utredningen måste också ange vilken betydelse påverkan från den aktuella verksamheten har för möjligheterna att nå den status eller potential den aktuella vattenförekomsten ska ha enligt en miljökvalitetsnorm.

Regler för att tillämpa miljökvalitetsnormer, Havs- och vattenmyndigehten

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.