Allvarlig brist

Tillsynsmyndigheten bedömer vad som är en allvarlig brist enligt industriutsläppsbestämmelserna. Bedömningen görs utifrån hur verksamhetsutövaren uppfyller BAT-slutsatser och villkor.

Ett sätt att definiera allvarlig brist kan vara sådana brister som den operativa tillsynsmyndigheten bedömer kräver åtalsanmälan och/eller föreläggande. 

Vad händer vid en allvarlig brist?

Enligt miljötillsynsförordningen (2011:13), 1:10 a § andra punkten ska tillsynsmyndigheten om den upptäcker en allvarlig brist vid ett tillsynsbesök genomföra ett nytt besök inom sex månader. Den allvarliga bristen är kopplad till verksamhetens villkor på två sätt:

Den allvarliga bristen ska röra uppfyllandet av verksamhetens villkor enligt en dom (Mark- och miljödomstolen) eller ett beslut (Miljöprövningsdelegationen). Det vill säga de villkor som finns i verksamhetens tillståndsbeslut plus eventuella tillkommande villkor. Det kan till exempel vara utredningsvillkor som fastställts i ett senare beslut än själva domen.

Ett brott mot ett villkor i tillståndsbeslut kan vara en allvarlig brist. Detta bör leda till fler aktiviteter hos tillsynsmyndigheten än ett återbesök inom sex månader. Det tillsynsmyndigheten normalt gör vid villkorsbrott är att åtalsanmäla samt besluta om föreläggande för att komma till rätta med den allvarliga bristen.

Industriutsläppsförordningen är meddelad med stöd av 9 kap. 5 § miljöbalken. Det innebär att BAT-slutsatser är sådana föreskrifter som är meddelade med stöd av 9 kap. 5 § miljöbalken. Att bryta mot BAT-slutsatser kan vara en allvarlig brist. Om tillsynsmyndigheten vid ett tillsynsbesök upptäcker en allvarlig brist ska ett nytt besök genomföras inom sex månader.

BAT-slutsatserna ska uppfyllas senast fyra år efter offentliggörandet. Vad en allvarlig brist är i detta sammanhang är svårt att definiera när vi ännu inte har ”skarpa” slutsatser. BAT-slutsatser i olika BREF:ar har en stor variation. Det är viktigt att tillsynsmyndigheterna har samsyn så att vi inte får allt för stora skillnader mellan olika branscher respektive myndigheter. Tillsynsvägledning kommer att behövas, såväl på regional som på nationell nivå.

Uppföljande tillsynsbesök vid allvarlig brist

​Kraven på tillsynsbesök för industriutsläppsverksamheter har införts i 1 kap 11 § Miljötillsynsförordningen (2011:13).  

11 § För de verksamheter som omfattas av 10 a § ska den operativa tillsynsmyndigheten:

  1. genomföra tillsynsbesök i enlighet med tillsynsprogrammet
  2. efter ett tillsynsbesök genomföra ett nytt besök inom sex månader, om myndigheten vid det förstnämnda besöket fann någon allvarlig brist i uppfyllandet av de villkor som gäller för verksamheten enligt en dom eller ett beslut eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av 9 kap. 5 § miljöbalken, och
  3. skriftligen redovisa varje tillsynsbesök och lämna redovisningen till verksamhetsutövaren senast två månader efter besöket. Förordning (2016:832).   

Projektets kommentarer kring allvarlig brist

Vi måste komma ihåg att vi har ett befintligt system för tillsyn av miljöfarliga verksamheter enligt den svenska miljöbalken. Naturvårdsverkets allmänna råd om tillsyn, NFS 2001:3 samt Handbok 2001:4 om operativ tillsyn beskriver detta. Vi har även egenkontrollförordningen.

I och med industriutsläppsbestämmelserna får vi ett parallellt system som reglerar tillsynsfrekvensen. Vi menar att det är angeläget att tillsynsmyndigheterna ser till miljönyttan och undviker att komplicera tillsynsarbetet.

Tänk på att Industriutsläppsdirektivet är utformat utifrån hur många andra länder inom EU arbetar med tillsyn. En kontrollant åker ut och mäter om BAT-slutsatser uppfylls. Upptäcks brister ska tillsynsmyndigheten göra en ny mätning inom ett halvår.

Vad är en allvarlig brist?

Vi anser att det finns allvarliga brister som inte innebär villkorsbrott och vice versa. Ett sätt att definiera allvarlig brist kan vara sådana brister som den operativa tillsynsmyndigheten bedömer kräver åtalsanmälan eller föreläggande.

Tillsynsmyndigheten kan hantera brister på andra sätt än genom återbesök. Det kan vara att ställa krav på att genomföra åtgärder eller begära in redovisningar. Allvarliga brister upptäcks inte alltid vid tillsynsbesök. Bristerna kan också upptäckas i samband med olika ärenden, till exempel vid granskning av miljörapporter.

Det är viktigt att tillsynsmyndigheterna diskuterar och utbyter erfarenheter kring bedömningar av vad som är ”allvarlig brist” för att få en ökad samsyn och likvärdig tillsyn. Här finns stort behov av vägledning från Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Varje länsstyrelse har också tillsynsvägledningsansvar. Inom länsstyrelsen finns ett nationellt IED-nätverk där sådana frågor diskuteras och där vi har möjlighet att komma fram till likvärdiga bedömningar. De centrala myndigheterna ingår också i detta informella nätverk.