Utredning

Nu behöver du koppla ihop dina iakttagelser i fält med inkommen förklaring. Eventuellt kan ytterligare kartstudier, flygfotostudier, kontroll av uppgifter med annan myndighet eller något helt annat vara nödvändigt, så du kan få göra ett riktigt detektivarbete.

Rådighet och hänsynsregler

Verksamhetsutövaren kanske hänvisar till att åtgärderna utförts med stöd av undantaget 11 kap. 12 § miljöbalken, det vill säga att det varit uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen riskerat att skadas. Vid en kontroll av om undantaget i 11 kap. 12 § miljöbalken har varit möjligt att använda kan du även jämföra med andra förutsättningar som krävs för vattenverksamhet. Rådighet krävs för arbete i vatten enligt 2 kap. lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Nyttan ska överväga jämfört med kostnaderna och olägenheterna (enligt 11 kap. 6 § miljöbalken). De allmänna hänsynsreglerna (2 kap. miljöbalken) ska också vara uppfyllda.

Underlag

Vilka underlag som finns kan variera mellan tillsynsmyndigheterna. Domar kan behöva beställas från Mark- och miljödomstol och äldre flygfoton kan beställas från Lantmäteriet. Via Lantmäteriets karttjänst GeoLex går det att se när det fotograferats på valda områden och förhandsgranskningar för vissa foton. Äldre kartor samt fastighetsregister kan behöva granskas för att se när fastigheter har avstyckats och bildats.

Andra relevanta underlag är damminventering, detaljplaner, bevarandeplaner, andra tillstånd och dispenser, bygglov, servitut, arrenden med mera.

Domar i miljöboken kan beställas från respektive Mark- och miljödomstol. Du kan beställa via e-post och ange gärna domen med målnummer, datum och en del av löptexten så att den blir lätt att hitta. Domar som är beslutade innan äldre vattenlagen kom 1918 kan finnas i Landsarkiven eller i Riksarkivet.

Det är viktigt att ta hänsyn till arbetet med vattenförvaltningen och själva miljökvalitetsnormerna när  det är relevant i tillsynen. Du kan få hjälp av länsstyrelsens beredningssekretariat, till exempel om hur åtgärderna i ett förslag om rättelse kan påverka på kvalitetsfaktornivå. Du bör också fundera över om myndigheten i samband med ditt ärende kan ställa krav på verksamhetsutövaren om åtgärder som  ändå är aktuella att utföra enligt åtgärdsprogrammet. Om det är tydligt att det är samma
verksamhetsutövare som medför att miljökvalitetsnormerna riskerar att inte nås kan höga krav ställas på verksamhetsutövaren och även att redovisa hur verksamheten kan bidra till/förändras så att miljökvalitetsnormerna följs.

Vid tillsyn kan tillståndets rättskraft enligt 24 kap. 1 § miljöbalken vara en begränsning. Om en fråga har prövats i tillståndet kan i princip inte ytterligare krav ställas på den prövade verksamheten. Tillsyn kan dock leda till förbud, rättelse, omprövning eller återkallelse av hela eller delar av tillståndet om det behövs för att följa en miljökvalitetsnorm. Exempel är när en verksamhet tydligt försämrar eller riskerar att försämra statusen i en vattenförekomst. Det kan även vara om en verksamhet försvårar uppnåendet av miljökvalitetsnormen.

Läs mer om miljökvalitetsnormer (PDF)

I damminventeringen från 1980-talet finns många uppgifter om utseendet hos dammar och kraftverk. Förutom beskrivningar av luckor och utskov finns det ofta fotografier.

Uppgifter om fisk hittar du i elfiskeregister (Sers) och sjöprovfiskeregister (Nors). Andra databaser finns också, exempelvis Balance (hos WWF) och åtgärdsdatabas (ÅIV). Fiskekartan redovisar fiskevårdsområden och fiskförekomster (datavärd är Länsstyrelsen i Jönköpings län). En lektidsportalen görs av Havs- och vattenmyndigheten. Mycket lokalt material finns också, exempelvis fiskevårdsplaner.

Flera länsstyrelser har digitaliserat eller håller på att digitalisera sina arkiv med handlingar över markavvattningsföretag. Handlingar för markavvattningsföretag (=samfälligheter) bildade före 1879 års dikningslag finns i Landsarkiven eller i Riksarkivet. Samfälligheter enligt 1879 års dikningslag finns hos Lantmäteriet medan de som bildats enligt 1918 eller 1983 års vattenlag finns hos länsstyrelserna i lantbruksingenjörens arkiv. Nya samfälligheter enligt miljöbalken efter 1998 är arkiverade där prövningen skett hos respektive Mark- och miljödomstol, medan andra markavvattningar prövade av länsstyrelserna är arkiverade bland allmänna handlingar. Vid omprövning genom stämningsmål får inte alltid länsstyrelsen en kopia på domen.

Våtmarksinventeringen utfördes i huvudsak på 1980-talet. Många objekt med högre klassning är fältbesökta och har detaljerade uppgifter om vegetationen och om förekomst av vissa arter. Urvalet av objekt begränsades så att många mindre våtmarker, under 10 hektar, inte blev inventerade. I sumpskogsinventeringen är endast en liten andel av objekten fältbesökta och för dessa finns mer detaljerade uppgifter.

Marktäckedata och jordartskartor ger ledning om effekter av dränering av olika jordar. I grovkorniga jordar får en grundvattenavsänkning stor effekt och verkar på längre avstånd. I finkorniga jordar och i torv är erosionsrisker däremot större.

Jämförelseserier av flygfoton kan vara användbara för att visa på överträdelser eller skador, till exempel genom att det har försvunnit våtmarker eller att det har tillkommit anläggningar. Att använda flera årgångar av flygfoton kan ringa in när en händelse har skett i tid. På flygfoton kan också omfattningen bli tydlig. Mätningar och jämförelser på flygfoton kan utgöra grunden för hur föreläggandet ska skrivas. Förutom de foton som länsstyrelserna själva har tillgång till finns användbara flygfoton i webbtjänsten www.kartbild.com. Där finns flygfoton från 1960- och 70-talen. Där kan också jämförelser göras direkt mot ett nutida flygfoto. Många kommuner har också bra fotounderlag.

I webbGIS kan du lägga till separata skikt för hydrografi och jämföra olika kartor över sjöar och vattendrag. På så sätt går det att i samma kartfönster se om exempelvis en bäck är uträtad i jämförelse med sitt tidigare utseende. Det finns även en strömriktningspil under hydrografisymboler.

Den nya höjdmodellen är en flygfotografering med skanning. Höjdmodellen kan visa på diken och andra strukturer i landskapet. Den kan också användas för att bestämma höjder fast då behövs ett program med mer avancerade GIS-funktioner, exempelvis ArcMap. Skanningen gör det möjligt att visa kartor utan vegetation.

Skogsstyrelsen har bearbetat den nya höjdmodellen och gjort en karta över markfuktighet. Den visar var det finns fuktiga och blöta områden. Enklast att titta på kartan är att öppna via fönstret skogliga grunddata och vid val av karta välja skogliga grunddata/mark.

De flesta länsstyrelser har tillgång till flygfoton på pappersbilder eller infraröda diabilder och även stereoskop för att titta på dessa. Det går då att se höjder och därmed lutningar för att bedöma hur vattnet rinner. I infraröda bilder går det att se vegetationstyper bättre än i andra flygbilder. Flygstråken över hur bilderna är tagna finns på Lantmäteriets webbplats.

På länsstyrelserna finns ibland äldre bildserier från till exempel slutet av 1970-talet eller början av 1980-talet. De är användbara framför allt för att visa på ”ursprungsläget” inom ett område. Det är ofta att det uppges att ”dämmet har alltid funnits här”. Om det finns möjlighet kan det vara lämpligt att kontrollera dessa uppgifter mot en äldre bildserie.

Den ekonomiska kartan är ett exempel på en äldre karta som ibland kan vara ett bra underlag att gå tillbaka till för att förstå vad som hänt på platsen. På kartan finns ofta en pil som visar riktningen/lutningen för diken och vattendrag. För igenväxta marker visar kartan var det tidigare fanns jordbruksmark. Där kan det finnas öppna diken eller täckdiken och man kan bedöma om nya diken använder de gamla lägena eller inte. Här presenteras ett exempel med igenlagda biotopskyddade diken.

Det finns en funktion i Google Maps som kallas för Street View. Den funktionen kan i vissa fall vara användbar för att konstatera och bevisa överträdelse. Det är användbart när något har hänt i närheten av större vägar, där Google-fotografering från vägen har gjorts. En förutsättning för att funktionen ska kunna användas som bevis på att en olovlig åtgärd, är att Google-fotograferingen gjorts innan överträdelsen gjordes. Om du tror att du kan ha användning för den här funktionen, se till att spara ner en skrämdump från Google streetview så fort som möjligt under ärendets gång, så att inte en ny körning görs av Google och bevismaterialet blir otillgängligt. Notera fotodatum i skärmdumpen.

Den nya tekniken med bilder och filmer från drönare öppnar nya möjligheter i arbetet med tillsyn. Det går på kort tid att flyga över ett större område och filma över sjöar, vattendrag och myrar. Även undervattensdrönare finns, exempelvis hos Länsstyrelsen i Jönköping. Myndigheten ska vid flygningar ha ögonkontakt med drönaren och det begränsar möjligheterna att använda den i skog.

I ett föreläggande om återställning kan du ta hänsyn till om det finns risk för spridning av invasiva arter. Maskiner, verktyg med mera kan behöva rengöras så att risk minimeras för spridning av invasiva arter.

Havs- och vattenmyndigheten kommer att redovisa en databas med lektider för fiskar. Världsnaturfonden har deltagit i projektet Balance som tagit fram nya uppgifter om Östersjön.

Andra användbara verktyg är:

  • Havet.nu, här hittar du nyheter, forskning och fakta om havet.
  • Marbipp är Tjärnös forskningsstations webbplats med information om marina biotoper.
  • Sciencedirect.com, här kan du söka vetenskapliga artiklar och böcker.
  • Miljödataportalen, här hittar du rapporter och kartskikt med information om natur och miljö.
  • DiVA, Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv.

Älvan är en databas för tillsynsärenden. Där kan alla tillsynsärenden antecknas. När det finns många ärenden på samma vattenanläggning kan Älvan ge en överblick. Det finns möjlighet att få en påminnelse om när en rättelse ska vara utförd. I Älvan finns en funktion för att bokföra tid inför beslut om tillsynsavgift. Du bör se till att tjänsteanteckningar i Älvan med betydelse för ett ärende också överförs till ett handlingskort i Platina, som är länsstyrelsernas ärende- och dokumenthanteringssystem. Detta för att tjänsteanteckningar i Älvan inte förs över med automatik till Platina. Kopiera därför tjänsteanteckningen till ett handlingskort med tjänsteanteckning i Platina.