Miljösamverkan Sverige startades 2006 i syfte att ensa länsstyrelserna inom miljöbalkstillsynens områden natur, vatten och miljöskydd och samtidigt stärka samarbetet mellan länsstyrelserna och flera centrala myndigheter.
Under jubileumsåret kommer vi kontinuerligt att lägga upp spännande historia, statistik och annat smått och gott på den här sidan.
Redan under 2004 började tanken gro bland länsstyrelserna att börja samarbeta mer organiserat inom miljötillsynen. Idén om Miljösamverkan Sverige tog form, inspirerad av den regionala miljösamverkan som bedrivits under ett tiotal år i västra Sverige. Naturvårdsverket visade tidigt intresse för att vara med i arbetet. Efterfrågan på tillsynsvägledning var stor i landet och genom att skapa en nationell miljösamverkan kunde en del av behovet täckas.
Efter att förslag på innehåll, upplägg, organisation och finansiering tagits fram och förankrats vitt och brett kunde Miljösamverkan Sverige äntligen ta fart! Hösten 2005 var styrgrupp och projektledare på plats och i början av 2006 kom de första projekten igång.
Vid starten fanns det ett uppdämt behov av länsstyrelsesamverkan inom tillsynen och efterfrågan på tillsynsvägledning var stor. Inte minst gällde detta för vattenverksamheter där det inte fanns så mycket vägledning framtagen på central nivå. I början hade vi därför stort fokus på projekt om vattenverksamheter. Fördelningen mellan olika tillsynsområden har därefter jämnats ut och vi har strävat efter en stor bredd i verksamheten med projekt inom miljöskydd, vatten, natur och metodik. Med tiden betade vi av det ena sakområdet efter det andra.
Rätt vad det var fick vi in projektförslag från länsstyrelserna inom sakområden vi redan jobbat med. Det berodde oftast på att lagstiftningen ändrats och att ett omtag därför behövde göras. Vår akilleshäl som ren projektorganisation är att vi inte har möjlighet att hela tiden hålla våra handläggarstöd uppdaterade. Vid större ändringar av regelverken behöver vi få en ny projektgrupp på plats som ser över det tidigare materialet eller arbetar fram ett helt nytt.
Under de första tio åren lunkade Miljösamverkan Sverige på i ungefär samma stil som vid starten. Det fanns fortsatt behov av vägledning inom många sakområden. Från 2017 fick vi en tillfällig förstärkning av vår budget som gjorde att vi under en handfull år kunde växla upp arbetet inom naturtillsynen. Från 2018 fick vi dessutom en mer stadigvarande förstärkning av vår budget som gjorde att vi kunde växla upp arbetet även inom andra tillsynsområden. Det var ett välkommet tillskott som möjliggjorde en ökad volym av vår projektverksamhet.
De första projekten handlade om muddring, markavvattning, avfall, täkter, energikartläggning, naturvårdstillsyn och anmälan av vattenverksamheter. Det var ovant att arbeta länsövergripande i tillsynsfrågor för de allra flesta av första projektdeltagarna. Inom avfallsområdet fanns det en arbetsgrupp sedan några år, men i övrigt hade det varit tunnsått med samverkan.
Samarbete mellan myndigheter med hjälp av digitala mötesverktyg var knappt uppfunnet för tjugo år sedan. Miljösamverkan Sverige hade redan från början tillgång till ett telefonkonferensnummer, men det var ofta dålig ljudkvalitet på det numret plus att det så klart inte gick att ”dela skärm” på telefonen. För att projektgrupperna skulle komma framåt i arbetet behövde de därför oftast träffas på riktigt. I regel blev det i Stockholm vi hade våra projektgruppsmöten. Under den första tiden mestadels på Naturvårdsverket, som på den tiden praktiskt nog låg alldeles invid Stockholms central.
Det digitala arbetssättet var inte alls lika utbrett för tjugo år sedan som det är idag. Varje enskild länsstyrelse hade till exempel en egen IT-enhet och programvarorna skiljde sig åt mellan länen. För att komma förbi datatekniska problem behövde IT-enheterna hjälpa oss med skräddarsydda lösningar. Det gjorde stor skillnad för oss när länsstyrelserna fick en gemensam IT-avdelning.
Miljösamverkan Sverige fick så småningom tillgång till samarbetsytor. Detta gjorde arbetet i projektgrupperna betydligt smidigare. När sedan det digitala mötesverktyget Skype introducerades vid länsstyrelserna kunde vi på allvar jobba ihop digitalt.
Under pandemin sattes det digitala arbetssättet på prov på allvar. Plötsligt var det helt stopp med resor och fysiska träffar. De var så klart tråkigt att aldrig kunna träffas i projekten, men det gick förvånansvärt bra ändå. Vi hade under lång tid byggt upp ett digitalt arbetssätt som gjorde att vi hade ett försprång jämfört med många andra. Det drog vi nytta av och var snabbt på banan igen.
Hittills har vi avslutat 111 projekt och engagerat närmare 460 projektdeltagare.