Tips – Eget initiativ använd ej

Det är relativt vanligt att tillsynsmyndigheten tar emot tips om överträdelser när det gäller områdesskydd. Hur ska du agera när någon hör av sig till dig? Vilka frågor är viktiga att ställa? När är det dags att öppna ett ärende? Här försöker vi reda ut dessa frågetecken.

Tips kan komma in till länsstyrelsen på många sätt: via brev, e-post, telefon eller som egen iakttagelse. Vad behöver tillsynsmyndigheten tänka på i sammanhanget? Det är inte alltid lätt att komma ihåg att ställa de rätta följdfrågorna. Till din hjälp har vi tagit fram en checklista med förslag på lämpliga frågor.

Gör följande innan du öppnar ett ärende:

  • Kontrollera om Länsstyrelsen haft något ärende på fastigheten, meddelat någon dispens, något tillstånd eller haft samråd om aktiviteter på senare år.
  • Läs skötselplan och om ärendet rör naturreservat, nationalpark eller kontrollera föreskrifterna som gäller för allmänheten och markägare.
  • Vid Natura 2000-område: läs bevarandeplanen och gör en första bedömning om det är en betydande påverkan på miljön.
  • Vid strandskyddsärende: kontrollera om aktuellt område omfattas av strandskydd.
  • Vid biotopskyddsärende: kontrollera att området ligger i jordbruksmark eller att definitionen på biotopen är korrekt. Är området detaljplanelagt? Om så är fallet, vad står i detaljplanen och vilket år den är antagen?
  • Vid naturminne: läs beslutet med föreskrifter.
  • Kontrollera om det finns rättigheter för jakt, fiske etc. och om det finns servitut med mera.
  • Bedöm om åtgärden som gjorts kan vara en överträdelse eller om den är förenlig med meddelade beslut. Behövs fältbesök för att komma vidare i ärendet?

När ska ett ärende öppnas?

  • När tipset inte kan avfärdas direkt.
  • Så fort en åtgärd behöver göras för att ta reda på något, till exempel att ringa ett telefonsamtal, ska du öppna ärende.
  • Det är lämpligt att öppna ett ärende även på sådant som man anar inte är en överträdelse. Det blir diariefört att en utredning har gjorts och tillsynsmyndigheten kan vid eventuellt nytt tips om samma sak avfärda det direkt.

Tips eller anmälan

De anmälningar som görs till länsstyrelsen inom grön tillsyn bör kallas tips. Det beror på att de skiljer sig från den typ av anmälningar som kan vara aktuella inom miljöskydd eller vattenverksamhet. De sistnämnda är en form av klagomål där en enskild har talerätt.

Grön tillsyn omfattar endast tillsyn över allmänna intressen. En enskild anmälare kan alltså inte medverka eller ha synpunkter på tillsynen mer än att personen lämnar tips till myndigheten om vad som har inträffat. Därefter är det helt och hållet tillsynsmyndighetens uppgift att driva ärendet vidare. Det är viktigt att det blir tydligt gentemot tipsaren och de som är berörda av tillsynen.

Är alla förfrågningar tillsynsärenden?

Ibland får vi förfrågningar via telefon eller via mejl om en åtgärd kräver tillstånd/dispens. Vi har dock inte möjlighet att ge ett för framtiden bindande besked (”förhandsbesked”) på frågan om det krävs tillstånd eller dispens för en viss åtgärd och ska också undvika att lämna besked som kan uppfattas som bindande. Vi ska alltså inte öppna ärende och fatta beslut gällande dylika förfrågningar.

Det är upp till var och en att på egen risk avgöra om man vill vita en åtgärd under åberopande av att den inte omfattas av tillstånds- eller dispensplikt. Vi ska dock ge så tydliga råd som möjligt som hjälper den enskilde att inte göra fel från första början.

Inom ramen för serviceskyldigheten ska vi – i och för sig med utgångspunkt i frågeställarens enskilda fall, det är oundvikligt – upplysa om vad lagstiftningen och praxis säger. Sedan får frågeställaren avgöra hur han eller hon vill göra. Så långt som möjligt ska vi inte resonera kring det enskilda fallet, även om det kan vara svårt när man har frågeställaren i luren. Vi får inte föregripa en eventuellt kommande prövning och inte ge dubbla budskap (exempelvis att vi i ett inledande skede säger att det nog inte är några problem, men när saken sedan väl prövas blir det ett avslag).

Är frågan helt solklar, exempelvis om det handlar om att bygga ett hus i ett naturreservat med nybyggnadsförbud, finns det naturligtvis inget som hindrar oss från att meddela det. I andra fall kan det vara bedömningsfrågor och gränsdragningssvårigheter, och då bör vi vara försiktiga med vad vi svarar. Oavsett om svaret lämnas muntligen eller skriftligen måste svaret formuleras så att vi inte ger intrycket att det handlar om ett beslut. Bedömer vi det som oklart om åtgärden kräver tillstånd/dispens bör vi dock rekommendera dem att ansöka, så får vi pröva frågan formellt och exempelvis fatta beslut om avvisning om vi kommer fram till att tillstånd/dispens inte krävs.

Vi kan inte göra en prövning utan att det faktiskt finns en ansökan att ta ställning till. Det vill säga vi ska inte på eget initiativ hantera en förfrågan som en ansökan. Om det är osäkert vad frågeställaren vill, ska vi naturligtvis fråga.

Om åtgärden påbörjas utan nödvändigt tillstånd eller dispens (men först då!), kan vi vidta tillsynsåtgärder. Förbud är inte möjligt i förebyggande syfte. Det finns inget anmälningsförfarande i 7 eller 8 kap. motsvarande det som finns för miljöfarlig verksamhet (9 kap.), vattenverksamhet (11 kap.) och 12:6-samråd.

Om vi till exempel genom ett telefonsamtal får tips på eventuella överträdelser i skyddade områden ska dessa uppgifter skrivas ned som en tjänsteanteckning. Använd gärna mallen tjänsteanteckning vid tips, så att tillsynshandläggaren får den information som krävs för att kunna bedriva tillsyn. Skriv gärna ut den och ha vid din arbetsplats som mall vid ett samtal.

Tiden vi lägger på dessa förfrågningar kan tidsredovisas på tillsynskoder för händelsestyrd och förebyggande tillsyn kopplade till den aktuella skyddsformen (exempelvis strandskydd, naturreservat, biotopskydd). Vi ska inte diarieföra dessa förfrågningar.