Begäran om förklaring

I samband med fältbesöket uppstår troligen många frågor för dig i rollen som tillsynsmyndighet. För att få svar är det lämpligt att begära in en skriftlig förklaring från den som är ansvarig.

Det här ska din begäran innehålla:

  • Dina iakttagelser från fältbesöket alternativt uppgifter som inkommit till myndigheten via telefon/brev.
  • Relevanta lagparagrafer, förklaring av vilka regler som kan ha överträtts.
  • Ställ öppna frågor, till exempel vad har hänt? När har det hänt? Syftet med åtgärden? Vem har ansvarat för åtgärden? Finns några tillstånd eller liknande för åtgärden?
  • Om relevant, informera om att dispens kan sökas i efterhand.
  • Sista datum (exempelvis tre veckor efter skrivelsens datum) då svar ska inkommit.

Tidpunkt för begäran

En begäran om förklaring kan naturligtvis skickas innan fältbesöket om det finns så mycket uppgifter att det är möjligt att ställa frågor till berörd person redan då.

I det fall länsstyrelsen vid fältbesöket träffat den berörde, fått en förklaring på plats och gjort en tjänsteanteckning är det inte nödvändigt att skicka en begäran. Det är dock lämpligt att den berörde i efterhand får läsa igenom tjänsteanteckningen och möjlighet att ge synpunkter på om informationen i anteckningen är korrekt.

Till vem skickas begäran om förklaring?

Om det är oklart vem som begått överträdelsen kan begäran om förklaring ställas till fastighetsägaren.

Varför ska jag begära förklaring?

Du ska begära förklaring, eller kommunicera på något annat tydligt och klargörande sätt, för att ditt tillsynsärende i förlängningen ska bli rättssäkert och snabbt. Begäran kan göras i form av ett föreläggande men i de flesta fall räcker det med ett meddelande/underrättelse.

Är det en överträdelse?

Det viktigaste som du måste reda ut tidigt är om det verkligen handlar om en överträdelse, och i så fall av just miljöbalken. Erfarenhetsmässigt kan konstateras att många tillsynsärenden sällan är som de inledningsvis verkar. Den som ringer in ett tips har ofta en tendens att överdriva skadorna eller så missförstår handläggaren vad som har inträffat. Det kan därför vara praktiskt att så tidigt som möjligt i ärendet söka kontakt med den som är berörd, antingen skriftligen, via telefon eller vid fältbesök, för att få dennes uppgifter om vad som har inträffat.

Är det rätt myndighet?

Det kan också vara en överträdelse av annan lagstiftning eller en annan del av miljöbalken. Kontrollera att rätt myndighet har ärendet. Om inte ska du överlämna uppgifterna till rätt myndighet. Beslut är ogiltiga om de tagits av fel myndighet.

Är det rätt adressat?

Det händer att fel adressat pekas ut som den som utförde den förbjudna åtgärden. Adressat behöver därför klaras ut tidigt. Om det inte är rätt adressat gäller inte föreläggandet. Föreläggandet ska riktas till den som har faktisk och rättslig möjlighet att uppfylla kraven. Det vanligaste är att det är fastighetsägaren man ska vända sig till med föreläggandet. Om det är okänt vem som är verksamhetsutövare föreläggs fastighetsägaren.

Om en entreprenör har anlitats av en fastighetsägare för att utföra den olovliga åtgärden, så är det ändå fastighetsägaren som ska föreläggas. Detsamma gäller för brottsanmälan, det är fastighetsägaren som ska anges som den misstänkta gärningsmannen.

Ibland kan det vara så att någon annan har tillgång till ett markområde än just markägaren, kanske en arrendator eller någon annan som har fått lov att ha byggnader eller anläggningar på platsen. Om då denna arrendator eller annan person gör en olovlig åtgärd, så ska föreläggandet riktas till den personen. Man förelägger alltså den person som har rådighet över den olovliga åtgärden. Även i detta fall är det personen med rådighet som ska anges som gärningsmannen i en eventuell brottsanmälan.

En annan vanlig situation är att en olovlig åtgärd har utförts av en tidigare fastighetsägare eller arrendator. Då kan föreläggandet riktas till den nya ägaren, alltså den med nuvarande personen med rådighet. Det kan göras med stöd av 26 kap. 12 § miljöbalken. Men observera att det ska vara skäligt. Vad som anses vara skäligt får avgöras från fall till fall, men ett exempel när man inte kan gå vidare med ett föreläggande kan vara när det gått väldigt lång tid sedan den olovliga åtgärden utfördes och att den samtidigt är av mindre skada för områdesskyddet. I det här fallet ska dock inte den person med rådighet utpekas som gärningsman i en eventuell brottsanmälan.

Ibland har det skett en olovlig åtgärd på en samfälld mark. Då måste man utreda huruvida samfälligheten ligger bakom åtgärden eller om det är någon enskild medlem i samfälligheten som är ansvarig. I det fallet att det är samfälligheten, ska föreläggandet riktas mot den juridiska personen samfälligheten och organisationsnummer ska anges istället för personnummer. Är det enskild person som ligger bakom åtgärden hanteras det på samma sätt som om det vore en arrendator.

Smidigt och enkelt

Förvaltningslagen styr att handläggningen ska vara enkel, snabb och kostnadseffektiv. Handläggningen ska dock vara skriftlig. En tidig och klargörande kommunicering med den berörde bidrar till detta. Då undviker vi att missförstånd eller felaktigheter orsakar onödig myndighetsutövning, till exempel onödiga överklaganden.

Den enskildes rättigheter

Den berörde har enligt förvaltningslagen rätt att få ta del av uppgifter som hen inte själv har lämnat till myndigheten samt få möjlighet att yttra sig innan ett ärende avgörs. Kanske viktigast av allt är kommuniceringen för den enskildes förtroende för tillsynsmyndigheten. Den berörde har rätt att få tidig, tydlig och rättssäker information om ärendet.

En grön oval med vit text: Naturtillsyn

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.