Vattenförvaltning 

På dessa sidor hittar du en kortfattad beskrivning av vattenförvaltningen. Här nedan finns information om
- Förvaltningsplan
- Lagstiftning
- Skyddade områden
Med hjälp av rubrikerna i det grå fältet till vänster på sidan kommer du vidare till:
- Statusklassificering och miljökvalitetsnormer
- VISS
- Åtgärdsprogram

Förvaltningsplan

Alla vatten ska ha god status och vattenkvaliteten får inte försämras. Det är målsättningen med EU:s ramdirektiv för vatten, som syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser.

Sexåriga cykler

Vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga cykler som innefattar ett antal återkommande moment. Den första cykeln avslutades i december 2009. Den innevarande cykeln sträcker sig fram till slutet av år 2015. Målet är att alla Sveriges vatten ska ha uppnått minst god status år 2015. I de fall detta inte är möjligt av olika skäl kan tiden förskjutas till som längst 2027.

En vattenförvaltningscykel omfattar en rad olika arbetsmoment som delvis bedrivs parallellt. Cykeln börjar med att alla vatten ses över och avgränsas i så kallade vattenförekomster. Samtidigt samlas data in på vattnets kvalitet. Denna del av vattenförvaltningen kallas för kartläggning och analys. Efter det fastställs miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna. En miljökvalitetsnorm uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha uppnått vid en viss tidpunkt. Åtgärdsprogrammet talar sedan om vad som krävs för att bevara eller förbättra vattnets kvalitet så att normerna uppnås. Genom en övervakning kan ny uppdaterad information om vattnets kvalitet samordnas. Varje cykel sammanfattas i en förvaltningsplan som även rapporteras till EU-kommissionen.

Den minsta enheten inom vattenförvaltningen benämns vattenförekomst. Definition se högerspalt på denna sida.

 

Vattenförvaltningens cykler

Figur: Vattenförvaltningens cykler (från Vattenmyndigheten)

Vattendelegation

Det är vattenmyndighetens vattendelegation som tar beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och förvaltningsplan. Delegationen består av representanter från samhället såsom näringsliv, forskning, etc och sakkunniga företrädare för länsstyrelser.

Beredningssekretariat

Alla länsstyrelserna hjälps åt inom vattenförvaltningsarbetet. Varje länsstyrelse ska ha ett beredningssekretariat som biträder vattenmyndigheterna. Vattendelegationen har delegerat arbetet med att bereda underlag åt Vattenmyndigheten till beredningssekretariaten. Det är beredningssekretariaten som genomför kartläggning och analys, miljöövervakning samt tar fram underlag till nästa förvaltningsplan.

 

 

Lagar, förordningar och föreskrifter samt direktiv

I första hand regleras vattenförvaltningens arbete genom bestämmelser om indelning av vattendistrikt och inrättande av vattenmyndigheter i 5 kap miljöbalken och genom Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660), vattenförvaltningsförordningen, som i huvudsak beskriver det svenska genomförandet av ramdirektivet för vatten (2000/60/EG ). Hur vattenmyndigheterna ska vara organiserade finns reglerat i länsstyrelseinstruktionen (SFS 2007:825). Grunden för hela vattenförvaltningen är EU:s ramdirektiv för vatten tillsammans med dotterdirektiven om grundvatten och prioriterade ämnen.

Havsmiljödirektivet

Numer finns dessutom miljökvalitetsnormer kopplade till havsmiljödirektivet, se Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön.

Helhetsgrepp om vattenfrågorna

Vattenförvaltningen handlar om att få ett helhetsgrepp om vattenfrågorna och att arbeta med vatten inom ett avrinningsområde snarare än inom ett politiskt avgränsat område, till exempel en enskild kommun. Handböcker

Handböcker

Havs- och vattenmyndigheten, och Sveriges geologiska undersökningar, SGU, har ett ansvar att ta fram föreskrifter och vägledningar för bland annat klassificering av vattenförekomster och övervakning av vatten. Därigenom blir också deras föreskrifter, handböcker och riktlinjer viktiga delar i såväl genomförande och tillämpning av vattenförvaltningen.

Skyddade områden enligt vattenförvaltningen

Skyddade områden enligt vattenförvaltningen är:

  • dricksvattenförekomster
  • fiskevatten
  • musselvatten
  • rekreationsvatten
  • badvatten
  • nitratkänsliga områden
  • områden känsliga för utsläpp av avlopp
  • skyddsområden för livsmiljöer eller arter
  • vattenrelaterade Natura 2000 områden.

Det finns flera områden som har skydd i Sverige men som inte omfattas av särskilda bestämmelser enligt vattenförvaltningsförordningen. Det gäller till exempel strandskydd, naturreservat och miljöskyddsområden. Beslut om miljökvalitetsnormer innefattar även skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen. Detta innebär att skyddet måste beaktas som en del av beslutad miljökvalitetsnorm.

Skyddade områden enligt vattenförvaltningen är särskilt skyddsvärda i ett EU-perspektiv och skyddsarbetet för dessa områden ingår som en del av vattenförvaltningen. De miljökvalitetsnormer som fastställs för dessa områden måste först uppfylla de krav som följer av direktiven för skyddade områden, sedan i den mån de inte motverkar kraven enligt gällande skydd, uppfylla de kvalitetskrav som följer av vattenförvaltningsförordningen. Det innebär att det är skyddet som är det strängaste kravet.

De skydd som finns enligt vattenförvaltningen står beskrivna i beslutet om miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som har ett sådant skydd.

 

illustration vattenförvaltning

 Vad är en vattenförekomst?

Vattenförekomster avgränsas så att de är homogena och överstiger en viss storlek.

  • Sjöar - yta över 1,0 km2
  • Vattendrag - avrinningsområde över 10 km2
  • Grundvatten - magasin med uttag över 10 m3/dygn eller uttag av dricksvatten för fler än 50 personer
  • Kustvatten - en sjömil (1 852 m) från kustens och skärgårdarnas yttersta skär och kobbar (baslinjen)

I vattenmyndigheternas publikationsdatabas finns beslutade dokument vilka omfattar miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan beslutade i december 2009.

Samrådsmaterial innehåller samrådsmaterial, förslag till beslut och sammanställning av remissvar. Andra publikationer är protokoll från vattendelegationen, nyhetsbrev och informationsmaterial som faktablad och foldrar. Publikationsdatabasen finns på vattenmyndigheternas gemensamma websida.

Många aktörer är involverade i arbetet med vattenförvaltning. Vem gör vad? 

I Miljösamverkan Västra Götalands vägledning ”Vattenförvaltning och tillsyn enligt miljöbalken” finns en aktörsbeskrivning (sid 23).