Omprövning

Enligt åtgärd nr 28 i åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningen ska länsstyrelserna verka för omprövning av befintliga verksamheter. Att driva en sådan process kan vara ett omfattande arbete och det är inte så ofta länsstyrelserna beslutar sig för att ta sig an uppgiften.

Hur görs en omprövning enligt miljöbalken?

Omprövning/ändringstillstånd sker vanligtvis på verksamhetsutövarens initiativ. Det kan handla om att verksamheten behöver expandera eller har ändrats på något sätt så att befintligt tillstånd inte längre motsvarar behovet eller verkligheten.

Att tillsynsmyndigheten initierar en omprövning av en tillståndspliktig verksamhet är relativt sällsynt. Möjligheten finns men det kräver en stor arbetsinsats under en lång period. Det kan till exempel vara tillsynsmyndighetens uppgift att ta fram underlag för omprövningen. I tider då tillsynsmyndigheten har svårt att hinna hantera inkommande ärenden blir frågan att driva omprövning i praktiken lågt prioriterad.

Omprövning i praktiken

24 kap. 5§ miljöbalken definierar när tillståndsmyndigheten får ompröva tillstånd för miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet. Men hur går tillsynsmyndigheten praktiskt till väga? I kompendiet "Att använda Miljöbalken", Lagtexten AB, finns det hela beskrivit. Under avsnitten Ändringstillstånd, omprövning och återkallelse av tillstånd, sid 66-71 finns tydliga framställningar av det praktiska arbetet med omprövning. Här hittar du relevanta §§ med förtydliganden av hur tillsynsmyndigheten kan arbeta med omprövning.

Omprövning vattenverksamhet

Naturvårdsverkets faktablad

Naturvårdsverket tog 2007 fram ett faktablad kring omprövning av vattenverksamhet. Ur förordet:

Det här faktabladet handlar om myndigheters omprövning av vattenverksamhet enligt 24 kap. 5 § miljöbalken. Vi förväntar oss att omprövning av vattenverksamheter kommer få en växande betydelse i och med att vattenmyndigheterna börjar ta fram åtgärdsprogram för vattenkvalitet. Faktabladet är en objektiv, översiktlig redogörelse för under vilka förutsättningar omprövning kan ske, hur processen går till och vilka kostnader som kan uppstå. Faktabladet riktar sig främst till länsstyrelserna i deras rätt att initiera omprövning.

Omprövning av tillstånd till följd av en miljökvalitetsnorm

Gränsvärdesnorm eller annan norm

Miljökvalitetsnormer har olika rättsverkan beroende på om de är gränsvärdesnormer eller andra normer. Möjligheten att ställa längre gående krav för att följa en miljökvalitetsnorm genom 2 kap. 7 § andra stycket miljöbalken ska bara gälla gränsvärdesnormer. För andra normer gäller enligt bestämmelsens första stycke att kraven i de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken ska följas i den utsträckning det inte är orimligt att uppfylla dem (skälighetsbedömning).

Kemisk status är en gränsvärdesnorm medan ekologisk status är ”andra normer”. Bägge typer av normer kan ligga till grund för omprövning. Verkningarna av utsläpp till vatten måste pågå då normen ska följas (år 2015). Projektgruppen anser att det rimligen är enklare för tillsynsmyndigheten att driva frågan om omprövning av villkor utifrån gränsvärdesnormer.

Gränsvärdesnormer finns även i förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten SFS 2001:554. Förordningen grundar sig på Skaldjursdirektivet (79/923/EEG) som är till för att trygga kvaliteten på de musslor och snäckor, i havet, som vi äter. För Sveriges del gäller direktivet de kust- och havsvatten på västkusten som musslor odlas i. Naturvårdsverket har tagit fram en förteckning över fiskvatten som ska skyddas, se NFS 2002:6. Skaldjursdirektivet upphör att gälla från och med 2013-12-22 då det ersätts av vattendirektivet. Det är ännu oklart vad som kommer att hända med förordningen (SFS 2001:554).

Visa på varaktighet och omfattning

Ett av skälen till omprövning av villkor är när en verksamhet ”med någon betydelse” medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte följs, enligt 24 kap. 5 § första stycket 2 punkten miljöbalken. Detta innebär att tillsynsmyndigheten behöver kunna visa att verksamheten varaktigt och med tillräcklig omfattning bidrar till att miljökvalitetsnormen för en vattenförekomst inte följs. En tillsynsmyndighet kan begära in uppgifter från verksamhetsutövaren, enligt 26 kap. 21-22 §§ miljöbalken om det behövs.

Tillsynsmyndigheten tar fram underlag

Tillsynsmyndig­heter ska samarbeta med myndigheter som utför uppgifter av betydelse för tillsyns­verksam­heten, till exempel med en prövningsmyndighet, enligt 26 kap. 6 § miljöbalken. Det kan vara tillsynsmyndighetens uppgift att ta fram underlag för att kunna initiera ett ärende för omprövning. Det kan också vara nödvändigt att olika tillsynsmyndigheter samverkar, då flera verksamheter kan påverka samma vattenförekomst med tillhörande norm, för att kunna avgör vilken av verksamheterna det är som behöver begränsa sin verksamhet alternativt inte utöka verksamheten eller motsvarande.

Omprövning av villkor

Tillsynsmyndighetens uppgift avser villkor i tillståndet och inte hela tillståndet. Det går att upphäva, ändra eller meddela nya villkor. Ingripandet får dock inte vara större än att verksamhetsutövaren kan fortsätta att bedriva sin verksam­het och utan att den avsevärt försvåras.

En ansökan om omprövning, med avseende på miljökvalitetsnormerna, kan enligt 24 kap. 7 § miljöbalken göras av tillsynsmyndigheten utan någon särskild framställning hos den som meddelat tillståndet.

Projektgruppen menar att en omprövning kan initieras innan det är ett faktum att normen inte följs, det vill säga, före den tidpunkt då normen senast ska följas.

Framåtsyftande arbete

Det är viktigt med en framåtsyftande tillsynsplanering och prioritering för att få till stånd nödvändiga omprövningar av tillstånd. Det kommer att finnas fall då tillsynsmyndigheten redan nu har kännedom om verksamheter vars påverkan kommer att fortgå i sådan omfattning att normen inte följs, varken nu eller vid den tidpunkt som normen anger. Det finns då anledning att på­börja arbetet med omprövningen innan normen börjar gälla det vill säga innan vi är framme vid den angivna tidpunkten i normen. Detta gäller särskilt när underlaget är tydligt och då verksamhetsutövaren inte självmant ändrar sin verksamhet.

Tidigare löd bestämmelsen i 24 kap. 5 § andra stycket 2 ”om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds”. Ordet ”överträds” är sedan den 1 september 2010 ändrat till orden ”inte följs”. Enligt författningskommentaren är ändringen endast av språklig karaktär.(Prop. 2009/10:184 s. 77). Bestämmelsens nya ordalydelse bör dock kunna tolkas som att den tillgodoser vattennormernas framåtsyftande formulering, på så sätt att omprövningsskyldigheten finns redan nu. Det innebär att man inte ska behöva vänta tills det är ett faktum att normen inte följs.

Åtgärd 28

Länsstyrelserna är skyldiga att inom sin tillsynsverksamhet se över om verksamheter med tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken behöver omprövas. Det ingår i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram som åtgärd nr 28.

 

Översyn av reglerna för vattenverksamheter

Regeringen tillsatte våren 2012 en särskild utredning om vattenverksamheter. Utredaren ska föreslå de ändringar i reglerna som behövs för att miljörättens grundläggande principer får genomslag även i den vattenrättsliga regleringen.

Detta kan komma att få betydelse för uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för vatten och behov av prövning enligt Miljöbalken. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2013.