Projektets slutsatser

Projektgruppen har punktat ned 12 stycken slutsatser. Det finns inte någon inbördes prioritering. Sammanfattningsvis kan sägas att vi som arbetar med tillsyn blir allt bättre på att använda oss av miljökvalitetsnormerna eftersom de är viktiga och väldigt ofta relevanta som stöd och underlag till våra beslut.

Samverkan är ett nyckelord, såväl internt på länsstyrelsen som mellan myndigheter. Använd dig av åtgärdsprogrammen och de kvalitetsfaktorer som ligger till grund för det. På så sätt kan åtgärdsprogrammen utvecklas. 

Kom ihåg icke-försämringskravet och ta vara på möjligheterna inom egenkontrollen.

 

  1. En slutsats är att tillämpningen av miljökvalitetsnormerna för vatten fortfarande utvecklas och att det ännu inte finns någon klar och tydlig rättstillämpning. Det positiva är att många beslut beaktar miljökvalitetsnormerna för vatten.
  2. Samverkan inom länsstyrelsen och med andra aktörer behövs för att det enskilda tillsynsärendet ska bidra till att nå vattenförvaltningens mål, dvs. god vattenkvalitet i vattenförekomsterna i ett avrinningsområdesperspektiv. Istället för att titta på den enskilda verksamhetens direkta påverkan behöver de kumulativa effekterna av olika verksamheters totala bidrag ses över.  
  3. Det är viktigt att myndigheter bistår varandra med kunskap och underlag för att nå miljökvalitetsnormerna. Analys av bördefördelning kan göras i samverkan med andra verksamheter och myndigheter runt avrinningsområdet.
  4. Tillsynsmyndigheterna behöver arbeta med att ta med miljökvalitetsnormer för vatten i alla beslut där det är relevant. Mer rättspraxis behövs och därför är det viktigt att driva lämpliga ärenden vidare till högre instans. Även grunderna för vattenförvaltning kan behöva förklaras tydligt i yttranden och vid förhandlingar,se till exempel Trälshults kraftverk, för att höja kompetensen hos alla parter.
  5. Det har visat sig att domar har fastställts utan att tillräckliga uppgifter har funnits tillgängliga vid prövningen (t.ex. att miljökvalitetsnormerna varit otillräckligt utredd i MKB). Verksamhetsutövaren är skyldig att ta fram uppgifter om verksamhetens miljöpåverkan. Om detta inte sker måste tillsynsmyndigheten i yttranden begära att sådan komplettering sker. Tillsynsmyndigheten kan behöva vara behjälplig med skälighetsavvägning, uppgifter om bördefördelning och påverkanskällor för vattenförekomsten. Detta gäller även uppströms och nedströms i ett avrinningsområde eller flera tillflöden till en kustvattenförekomst.  
  6. Åtgärdsprogrammet ska utgöra ett underlag vid prioritering av tillsynsinsatser. Åtgärdsprogrammen behöver utvecklas och vara så konkreta att det går att referera till dem. I nuläget bör hänsyn tas till den aktuella vattenförekomstens status och utifrån miljökvalitetsnormerna prioritera insatser. Projektgruppen menar att utökade krav på verksamhetsutövare kan ställas med hjälp av åtgärdsprogrammet. För att detta ska vara möjligt behöver nästa generations åtgärdsprogram utvecklas med mer detaljerade åtgärder till exempel utifrån en bördefördelning eller genom specifika krav på fysiska åtgärder för en typ av påverkanskälla eller vattentyp.
  7. Även om normen ska följas först från och med 2015 så behöver åtgärder vidtas i god tid för att effekt ska uppnås till målåret. Tillfälliga försämringar kan godtas om åtgärder som helhet leder till eller inte motverkar att god vattenkvalitet uppnås i vattenförekomsten.  
  8. Verksamhetsutövaren behöver redovisa påverkan på vattenmiljön i varje enskilt ärende samt bedöma om verksamheten leder till en tillfällig eller permanent försämring. Det är viktigt att redogöra för vilken typ av norm (till exempel kemisk eller ekologisk status) och vilken/vilka kvalitetsfaktorer som kan påverkas. Generellt kan sägas att ju större miljöpåverkan desto större krav kan ställas på redovisning.  
  9. Tillsynsmyndigheten behöver titta på kvalitetsfaktornivå för att förstå vad det är som är utslagsgivande för statusen för just den aktuella vattenförekomsten. Hjälp kan behövas från beredningssekretariatet att tolka resultatet.
  10. En viktig slutsats är att icke-försämringskravet gäller för alla typer av miljökvalitetsnormer för vatten som t.ex. kvantitativ, ekologisk och kemisk status. För att kunna genomföra tillsyn enligt vattenförvaltningsförordningen behöver icke-försämringskravet gälla per kvalitetsfaktor, på parameternivå. Beslutet för miljökvalitetsnormen sätts i regel utifrån den parameter som visar på sämst resultat (”sämst styr”). Om mätvärden visar på förbättring av status, kan detta ändra t.ex. den ekologiska klassificeringen för en vattenförekomst. På samma sätt, ifall värdena på parameternivå visar på en försämring (t.ex. för fosfor i en redan övergödd sjö) så kan det innebära att den ekologiska statusen försämras, med andra ord att det kan sänka en vattenförekomst från god till måttlig status. Icke försämringskravet behöver alltså gälla redan på parameternivå. Tillsynsmyndigheten behöver föra fram icke-försämringskravet som ett starkt argument för åtgärder och försiktighetsmått i samband med skälighetsbedömningen.
  11. Egenkontrollen ska möjliggöra bedömning av verksamhetens inverkan på den aktuella vattenförekomstens kemiska, ekologiska och kvantitativa status. Egenkontrollen ska bland annat visa att verksamheten följer de villkor som föreskrivs för verksamheten. Vad gäller kemisk status (prioriterade ämnen+8 andra) och ekologisk status (särskilt förorenande ämnen, SFÄ) så behövs adekvata utredningar och aktuella mätvärden inför prövningar och utveckling av ”nya” villkor som adresserar dessa substanser.  
  12. Under drygt det år projektet pågått har projektgruppen upplevt att länsstyrelsernas arbete med miljökvalitetsnormer vatten utvecklats. Vårt handläggarstöd är ett försök att bistå den utvecklingen. Mycket finns dock kvar att göra. Projektet har identifierat och listat ett antal områden där ytterligare tillsynsvägledning/handläggarstöd behöver tas fram av olika aktörer.  Listan är troligen inte komplett. Hur utvecklar vi nedanstående begrepp så att de blir användbara verktyg inom tillsynen? Vilka krav är rimliga att ställa i sammanhanget? Aktuella områden är:                                            Blandningszoner                                                         Bördefördelning                                           Egenkontroll                      Kompensationsåtgärder                              Provtagningar                                                               Underlag från VU