Tillsynsmyndigheten granskar och bedömer

När verksamhetsutövaren inventerat sina kemikalier och processer, uppdaterat egenkontrollen och redovisar en bedömning av sin påverkan i vattenförekomsten är det tillsynsmyndighetens roll att granska risken för att verksamhetens utsläpp försämrar statusen eller att  MKN äventyras. Här beskriver vi vilka frågeställningar tillsynsmyndigheten har att ta ställning till. Svar och kommentarer finns i det material vi länkar till.

​Arbete pågår med denna sida

Tillsynsmyndighetens uppgifter 

Kraven på tillsynsmyndigheten ökar med den nya lagstiftningen ner det gäller att se till att verksamhetsutövaren vidtar de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som krävs för att förhindra att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller äventyrar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen. Bedömningen ska främst grunda sig på verksamhetens redovisning av sin egenkontroll. Det vill säga verksamhetens utsläpp och dess effekter i vattenmiljön.

Verksamhetens redovisning måste utgå från hur relevanta kvalitetsfaktorer (avser ekologisk status) eller parametrar (avser ekologisk status och kemisk status) riskerar att påverkas och om en otillåten försämring kan uppkomma.

Verksamhetsutövaren måste även redovisa hur vattenförekomstens ekologiska status eller ekologiska potential samt kemiska status riskerar att påverkas i framtiden och vilken betydelse verksamheten har för möjligheterna att nå den status eller den potential den aktuella vattenförekomsten ska ha enligt en miljökvalitetsnorm.

Det finns  gränser för vad tillsynsmyndigheten kan kräva in. Krav kan endast ställas som omfattar verksamhetens effekter på vattenmiljön. Resultat från provtagningar etc. behöver gå att återkoppla till verksamhetens utsläpp då det bland annat är utifrån dessa utsläpp som bedömning görs om behov av skyddsåtgärder eller försiktighetsmått och ytterligare krav.

 

Regler för att tillämpa miljökvalitetsnormer

Havs- och vattenmyndigheten presenterar ett urval av de regler som tillsyns- och prövningsmyndigheterna behöver ta hänsyn till när man tillämpar miljökvalitetsnormer för vatten.

 

Stöd för granskning

Du ska granska verksamhetsutövaren redovisning och bedöma om redovisningen är fullständig eller om ytterligare krav bör ställas. Du kan exempelvis kontrollera:

  • Stämmer redovisningen med verksamhetens omfattning? Utgå från egenkontrollen och MKN guiden
  • Är provtagningsresultaten representativa för verksamhetens utsläpp? Länk till MKN guiden där det står om representativitet.
  • Har verksamheten identifierat alla utsläpp till vatten? Utgå från egenkontrollen.
  • Är den redovisade egenkontrollen tillräcklig för kontroll om MKN kan följas? Utgå från egenkontroll
  • Utgår verksamhetens redovisning från HaVs föreskrifter och bedömningsgrunder? Står i egenkontrollen samt i MKN guiden om provtagning och analys.
  • Har relevanta kvalitetsfaktor/parameter  använts för att verifiera den påverkan som verksamheten står för? Länk till Ragnar dokument länk till ekologisk status

 

När du har granskat verksamhetens redovisning utgående från MKN kan eventuella ytterligare krav ställas genom föreläggande om ett utförligare underlag, ytterligare undersökningar, provtagningar, skyddsåtgärder och försiktighetsmått etc.

 

Din bedömning 

När ovanstående frågor är utredda och klara återstår bedömningen om verksamheten försämrar statusen eller äventyrar MKN. För att bedöma detta kan du ställa dig följande frågor:

Hur är vattenförekomsten statusklassificerad i VISS och vilken MKN ska nås? Länk till vårt info om VISS.

  • Är vattenförekomsten klassificerad utifrån de föroreningar/ämnen som verksamheten släpper ut? Verksamhetsutövaren bör enligt kunskapskravet i 2 kap. miljöbalken känna till hur situationen är för vissa kvalitetsfaktorer/parametrar i aktuell vattenförekomst då detta ska ställas i relation till verksamhetens utsläpp av dessa ämnen.
  • Har vattenmiljön  försämras på ett otillåtet sätt, på kvalitetsfaktornivå? Länk till ekologisk status och begreppet 
  • Äventyrar verksamhetens utsläpp möjligheten att nå miljökvalitetsnormen? Länk till begreppet otillåten försämring 
  • Har verksamheten prövats i de delar som berör MKN vatten? Om verksamheten riskerar att äventyra MKN kan det bli tal om omprövning. Länk till prövning

 

​Vad behöver du känna till för att kunna granska och bedöma?

Vid risk för att statusen hos en vattenförekomst försämras eller att uppnåendet av god ekologisk status/potential riskerar att äventyras ska tillsynsmyndigheten skärpa kraven på berörda verksamheter bland annat genom redovisning av verksamhetetens effekter på vattenmiljön. Det förutsätter då att du har kännedom om:

  • De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken samt "tillsynskapitlet" 26 kap. miljöbalken samt övrig relevant lagstiftning länk till HaVs hemsida om lagstiftningen
  • Bedömningsgrunderna för klassificering av ekologisk och kemisk status som är en del i vattenförvaltningen. Den sammanvägda statusklassificeringen ligger till grund till beslut om  MKN. länk till vänster
  • Vad otillåten försämring innebär, länk
  • Vad begreppet "äventyrar" MKN står för, länk

 

 

Ytterligare att tänka på i tillsynen

 

Osäkerhet i klassificeringen

Det finns alltid ett visst mått av osäkerhet i klassificeringen. I tillsynssammanhang är det av stor vikt att öka förståelsen för hur statusklassificeringen är uppbyggd och därmed förstå de osäkerheter som är förknippade med klassificeringen exempelvis naturlig variation i ekosystemet, icke-representativa övervakningsstationer, felmätningar (i fält och på labb), fastställande av referensvärden och klassgränser.

Vattenmyndigheten bedömer osäkerhet och tillförlitlighet i klassificeringen vilket dokumenteras i VISS. Tillsynsmyndigheten behöver ta hänsyn till detta i sin bedömning, vilket kan öppna för behov av kontakt med beredningssekretariatet.

Vattenförvaltningen är adaptiv och pågår i 6-årscykler, vi är nu inne i den tredje cykeln. Statusklassificeringen utvecklas eftersom mer övervakning sker som förbättrar och förfinar klassificeringen.

 

Expertbedömning

Ibland är det inte möjligt att tillämpa bedömningsgrunderna exempelvis när underlagsdata saknas. Då ska Vattenmyndigheten göra en expertbedömning. Det kan till exempel vara aktuellt när det finns dataunderlag för ett prioriterat ämne i en annan matris (vattenfas, sediment eller biota) än den matris det finns bedömningsgrunder för.

 

Alla vattenförekomster övervakas/provtas inte

När Vattenmyndigheten klassificerar kan vattenförekomster grupperas. Det innebär att två eller flera sammanhängande vattenförekomster som har likartade förhållanden kan grupperas. Övervakning kommer därmed inte ske i alla de grupperade vattenförekomsterna.

 Kolla upp var koordinaterna finns med. Behövs de här?

Koordinater för punktutsläpp

Vi har uppmärksammat att vid  klassificering har i vissa fall beredningsekretariaten inte utgått från punktutsläppens koordinater utan från anläggningskoordinaten i VISS. Detta medför att utsläpp kan ske till en annan vattenförekonst än den förväntade. Det innebär att klassificering kan saknas för vissa ämnen.

 

 

 

 Beredningssekretariatet

Kom ihåg att varje länstyrelse har ett beredningssekratriat. Där finns mycket kompetens kring klassificering och övervakning.

Fråga ditt beredningssekretariat när du behöver stöd och råd.

 Innehållsredigeraren

Hänvisa till sida för  grundkunskaper